Katastrof

Fredagsnatten är något jag egentligen vill glömma för resten av livet. Var på massage på eftermiddagen, det var fruktansvärt ont men välbehövligt fick dessutom lite tips på hur jag ska göra med mina onda fötter. Fick mycket tid till att bara sitta och slappa innan jag skulle till start och allt kändes bra. Ganska långt till start och jag sprang lite mer än 30min innan så jag hann värma upp ordentligt. Fick kartan och sprang iväg, 1a var inte så svår och den fick jag bra. Sprang sedan mot andra och redan då kände jag att jag och kartan inte riktigt var vänner, tyckte att det inte riktigt stämde och fick ingen bra känsla. Spikade i alla fall tvåan men vid den stenen satt en massa röd/vita snitzlar i skogen, varför vet jag inte men jag såg inte reflexen och enheten och började leta. Så jag missade minst 2min där för att jag inte såg enheten. Blev lite stressad när jag väl hittade den och tänkte men vad fan jag har ju varit rätt hela tiden men inte sett den. Sprang vidare mot 3:a en jättelång sträcka och jag tyckte att jag strulade lite på sträckan men tydligen var mitt vägval rätt bra förutom att när jag var i ringen så såg jag inte kontrollen och kunde inte läsa in mig. Nu kan man ju tro att jag ser dåligt men det var inte det, de hade helt enkelt gömt kontrollerna för det märkte jag även senare. Sedan gick det väl hyfsat men sen skulle jag en lite längre sträcka och man skulle passera antingen på höger eller vänster sida om ett förbjudet område. Det var en stig innan och jag var inte helt säker på vart jag kom ut på den (antagligen för att jag inte kände mig riktigt säker på kartan och eftersom det gått knackigt innan) så när jag kommer ut på den så springer jag bara över och in i skogen. Hittar blå/gula snitzlar som hänger med ca 5-10m mellanrum och tror att det är det förbjudna området även om det skulle vara heldragen snitzel enligt kartan. Jag hade gps så om man springer in i förbjudet område så blir man diskad, så jag börjar springa efter snitzlarna tills jag kommer ut på stigen igen och inser att de där snitzlarna är inte med på kartan det är några andra. Hittar vart jag är och springer mot nästa kontroll, orienterar bra men när jag är ca 50m ifrån den så blir jag osäker, väldigt diffust område och jag ser inte reflexen och springer runt och kan inte läsa in mig. Kommer sen tillbaka till samma område och då ser jag en löpare som tar kontrollen. Kul... så man ska ha tur. Fortsätter och gör fler pissiga misstag, en rätt kort sträcka och jag är halvvägs och det ska vara gräns mellan vanlig skog och avverkad men det är samma skit och jag blir osäker och tror jag är helt fel och springer ner snett, hade jag fortsatt i 100m hade jag fått den. Sen ska man över ett jättestort kärr och det är blött som bara den, helt plötsligt sjuker jag ner till midjan. Får panik och försöker ta mig upp, skriker på hjälp, samlar mig och lyckas efter mycket om och men dra mig upp. Det var runt nollgradit, det glittrade på marken, jag fortsätter och försöker orientera och har ingen bra känsla i orienteringen men till slut när jag varit ute i över 1,5 h så känner jag att jag fryser något fruktansvärt, jag får inte upp värmen, jag tycker inte det är roligt alls, vill helst bara sätta mig ner och gråta, funderar på om man bara kan få dö (jag vet det låter drastiskt men fy fan vad besviken jag var och det kändes som en av mina värsta mardrömmar), funderade på om jag kunde springa ända till Nyköping men inser att det kommer jag inte klara av (vi var utanför Hallsberg), fryser som fan och inser att jag måste ta mig till målet. Så jag tar mig ut på en väg och springer mot målet. När jag ser målet vill jag bara vända och dra någon annanstans för jag vill inte möta alla, jag skäms och är besviken på mig själv för att allt gått åt helvete, jag som satsat så hårt på detta och jag ville så gärna springa bra. Men jag fattar ju också att de är oroliga, jag hade ju varit ute i ca 2h. Det visar sig att jag tappat gpsen, men det är inte mitt fel den har hoppat ur och de uppvärmda ombytestälten är inte varma. Hemresan är fan inte munter och jag ältar.... 

Kommentarer:

1 S:

Usch vilket antiklimax. Lider med dig... Så som du har laddat för detta... Hoppas du kan ladda om! <3

Svar: Igår gick jag ut och sprang en sväng på lunchen försökte hitta glädjen, orkade inte träna varken lördag eller söndag. Motivationen är sådär men jag hoppas den kommer snart.
Johanna Engström

2 Monika p:

Usch måste ha varit hemskt att gå ner sig så där! Sänder Styrkekramar. Du är helt klart värd en stor påse vingummi. Du får säga till Vidar att han säger det till pappa. "Mamma behöver en påse vingummi " (Det var väl din favorit )

Svar: Jajamensan! Den gamla sorten röda och svarta är godast. Det var läskigt att inte få upp värmen, jag kände att jag blev kallare och kallare väldigt obehagligt och det var en bit kvar till mål.
Johanna Engström

Kommentera här: