jajisses

Ja ibland undrar jag... Igår fyllde Jonas år och redan i januari köpte jag hans födelsedagspresent. Nya fina kamouflagefärgade jaktkläder, dessutom vattentäta. Vidar och Eskil fick hjälpa till att slå in paketet i lördagskväll så att de kunde ge det på morgonen och de var superexalterade. Tror ni Jonas uppskattade presenten? Nej, knappast, han tyckte de prasslade. Du får skicka tillbaka dem sa han. Jag förklarade att jag köpt dem i januari men tror ni inte han kollade upp att det är 3 månaders öppet köp. Så nu ska jag försöka ta mig tid att skicka tillbaka dem och ta reda på hur jag måste göra. Dessutom slavade jag i köket och städade från 12-16 för att vi skulle få gäster som skulle fira honom. Behöver jag säga att jag var sur på kvällen. Jonas åkte på kalas med Vidar medans jag städade, bakade och tog Eskil. Sån tur var sov Eskil i 2 timmar så jag hann rätt mycket innan han vaknade. Men jag fick inte en sekund över till att t.ex läsa några sidor i en bok eller fixa med mina planteringar.

Vi åkte tidigigare till klubbens träning på morgonen för att hinna träna innan Vidar och Jonas skulle åka på kalas, sen skynda hem. Jonas hoppade in i duschen, jag bytte kläder på Vidar och fixade kaffe som Jonas kunde dricka i bilen, Eskil sov sån tur var. När de åkt upptäckte jag att Jonas droppat sina kläder han sprungit i innanför dörren, likaså hans orienteringsväska... Han räknar helt kallt med att jag ska plocka undan efter honom, vilket jag också gjorde, jag stoppade in kläderna i tvättmaskinen, tog upp skorna på tork, lade undan väskan osv. 

 

Så här är det varje gång Jonas fyller år, fan man är nervös ända tills han öppnat paketet och man oroar sig. Jag känner att det här är sista gången jag köper något till honom. Det känns så jävla trist när han är så jävla otacksam. Det var som pappa sa "varför tror du att vi alltid köper presentkort till honom när han fyller".