jajisses

Ja det är faktiskt så jag känner men det borde jag inte känna. Jag tycker att jag gör allt för alla andra och jag gör allt för att vrida ut och in på mig själv för alla andra men det räcker inte. Nu känner jag att varningsklockorna börjar ringa och jag glömmer saker och det känns som pulsen är uppe på minst 100 hela tiden. Jag hinner inte med här hemma fast jag lovar jag försöker, min träning blir lidande, tävlingarna går inte så bra, magen krånglar och det har inte bra med någon bakterie att göra tror jag, jag hinner inte göra något "kul" för min egen skull, symaskinerna har jag inte rört på 2 månader. 

Varför känner jag skuld... Igår igen när Jonas och jag skulle kolla av vad som händer den närmsta tiden så blev han irriterad för det "är något hela tiden" Och med det menar han även saker som händer på mitt jobb. Alltså som till exempel idag när jag åkte på möte i Motala. Det är något nästan varje kväll och jag har mycket resor på jobbet just nu och det är mycket annars också på jobbet men så har vi i april, maj, halva juni och augusti. Att han själv hinner med att vara på Byggdvandring hela gårdagskvällen och ska på afterwork med jobbet på fredag det spelar ingen roll. Hur ofta gör jag något sådant? Och hur ofta gör jag något sådant och han får ta barnen? Igår prioriterade jag att läsa 3 böcker för Eskil och sedan att ligga i Vidars säng och prata med Vidar innan han somnade. De är bara små en gång och jag vill inte missa den här tiden. Jag skiter i det som ska göras här hemma på gården, jag är less på att inte kunna leva ett normalt liv. Jag längtar efter mitt växthus och min ateljé men jag skiter i det, hellre att vi gör saker tillsammans och med barnen än som det är just nu. 

 

I natt har Eskil bökat som natten innan, vet inte vad det är som spökar men han sover inte och bökar och är ledsen och har sig. Jag får inte sova och sedan ska jag försöka jobba. Jag tittade på klockan i går natt klockan 3:30 och 2:50 i natt ZZZzzzzzz. Klockan ringde 6:15 i morse, jag gjorde mig i ordning, fixade frukost som jag sedan åt i bilen, klädde barnen, borsta tänderna och drog iväg mot Motala. Ringde några samtal medans jag körde för annars hinner jag inte... Drack min smoothie. Var lite tidig men hellre det än sen. Sedan satt jag på möte, hann läsa innan mötet att en i klubben ville att jag skulle komma och hjälpa honom med att packa priser på frilutfsgården i MORGON... kände att jag tar det där sen. Mötet drog över 45 min och då var klockan 12:45 och Jonas hade frågat när jag skulle komma hem så  jag kände mig lite stressad så jag åkte inte 2km omväg för att få mat direkt utan åkte mot Linköping och stannade på... Donken (som jag hatar att äta sådan mat...) innan Norrköping. Sen pratade jag lite mer i telefon så jag hann inte äta min mat förrän 14:30 ungefär när jag kom hem. Då var jag inte så hungrig längre heller.