Rogaining 2017

I helgen var det dags för den årliga Rogainingen, dvs 2h natt orientering lördag kväll och 4h dag på söndagen. I år kunde inte min mesta partner Anna springa utan jag hade raggat upp en tyska som springer för Ärla, Susen. 
Det började med att jag fick en idiotisk ide om att jag skulle handla julklappar på stan med barnen. Det gick ju som man kunde tänka sig att de började bråka och det slutade med att jag släpade dem därifrån. Jag hann ändå handla de mesta julklapparna så jag är nästan klar. 
I lördags styckade vi en dovhjort som Jonas sköt tidigare i veckan. Det tog 4-5 timmar, barnen fick leka så länge. Sen var det bara att packa grejer till barnen samt våra egna saker och bege oss mot Stigtomta för att lämna kött och barn. Grabbarna fick sova hos farmor och Christer när vi sprang. I år gick rogainingen av stapeln i Djupvik så det fanns boende och vi fick köpa mat där. Tio minuter innan start får man kartan och hinner planera vilka kontroller man ska ta på natten och ungefär vilka man ska ta på dagen. Det funkade bra att springa med Susen, vi körde mycket stig och väg på natten för att spara oss lite till dagen. Vi fullföljde vår plan och det blev inte stressigt i mål heller. Glöggkontrollen hann vi också besöka och vi fick både pepparkakor, glögg och nymodigheten skumtomtar. Så gott. När jag sedan vaknade på söndagen ser jag att jag fått ett sms från svärmor. Hon har fått magsjukan, så Jonas fick ringa. De kom överrens om att vi avvaktar för om de var smittade så var de redan det och Christer var hemma. Så vi startade men hade telefonerna på oss. Jag sprang med Susen och Jonas sprang med Per C i början i alla fall. Han sprang natten med Oskar. Per kände sig inte kry så han avvek efter bara en liten bit men då lyckades Jonas träffa på Simon och Erik som sprang tillsammans så de körde tillsammans till slutet då Jonas var pigg och tog några extra kontroller mot vad Simon och Erik gjorde. 
Susen och jag kämpade på och trots att jag aldrig känt mig så här sliten någon gång innan så funkade det ändå bra. Så här i efterhand så verkar det vara något som är i kroppen fortfarande, blir inte riktigt frisk. Barnen hostar och Eskil i kletig i ögonen. Känner nästa att kan vi inte bara få en omgång medicin så vi blir helt friska. 
Hur som helst så kom vi 2 av alla fullföljande som hade ett rent par, dvs som inte bytte partner. Jonas fick mest poäng sen var Simon och Erik 2a, Arvid 3a och vi 4a. Jäklar så trött jag var på söndagskvällen sen. Synd bara att jag inte hann städa i fredags utan det fick jag lov att göra på söndagen.
Varken vi eller barnen blev magsjuka.
 
 

Kommentarer:

1 Monika p:

Stort att orka springa så länge! Imponerad!

2 S:

Strakt gjort att springa i 6 timmar! Var ni enda damparet?

Svar: Ja tyvärr
Johanna Engström

Kommentera här: