Igår var det en hemmadag. Vi skulle köra ut grus i gropen där växthuset ska stå det gick sådär... Men innan det så åkte Vidar och Jonas på bio de såg cars 3 eller bilar 3. Som Vidar längtat. Eskil och jag stannade hemma och fixade, bland annat klippte vi gräset. När de kom hem började vi och vi hann lagom lägga ut markduken sen började det regna och som det regnade. Vi fick ge upp och gå in i ladan och lägga upp alla målade växthusdelar.
Tackar som frågar. Ny behandling på G. Känner mig sämre än någonsin. Känns som att det är "nu eller aldrig". Jag brukar ju resa mig men snart tror jag vi får sätta punkt för det stjäl så mycket från livet som pågår här och nu. Svår tid när man matas med ny prins, gravidbesked och massa bebisar i bekantskapskretsen och jag vet att typ nu hade varit BF om vårt missfall i början på året hade gått tiden ut :-( Tiden går så fort men samtidigt så långsamt. Jag försöker glädjas åt det jag har men det kräver en del av mig. Sambon har inte alls samma bekymmer. Han försöker förstå min sorg men han känner inte detsamma. Svår ekvation men vi kämpar vidare - och kämpa det är jag rätt bra på ;-)
Eftersom det ändå är i kvinnan som vill bli gravid mycket av proceduren sker tror jag generellt det är hon som känner "mest". Sedan finns det såklart undantag men denna hormonella berg-och-dalbana gör mig så sårbar och dessutom all sorg uppepå allt. Och så finns vår underbara lilla varelse som kräver (och såklart ska få) mycket av min kraft. Inte lätt. Ja, det är en ny "full behandling" vi är mitt uppe i. Tack för dina heja-rop. De betyder mer än du kanske tror! Och vetskapen om att ni lyckats bär mig långt! <3
<3
Oj vilket regn. Ni får försöka nästa helg eller om ni hinner i veckan. Håller tummarna för bättre väder för er skull (och min egen, tihi)! Det kommer bli fantastiskt fint när det kommer upp det där växthuset men det kräver en del arbete uppenbarligen. Ni ser ut att ha det rätt mysigt där i ladan när det regnar i alla fall :-)