Tjejvasan

Efter mycket om och men lyckades jag till slut seeda mig till tjejvasan. Stog först i 12 startled av 14 men det kändes inte riktigt motiverande. Lyckades i alla fall seeda mig till andra startled.
På fredagen packade vi Lena Josefssons bil och drog iväg, vi hann med både Fagerstas pizzeria, shopping i Insjön och glutta in Tällbergs spahotell. Den andra bilen åkte senare men hann i kapp oss i Rättvik, där käkade vi kvällsmat. Jag fick också lära mig en del om vin, om man ska köpa vitt vin är Riesling bra och rött pino något (dessutom fick jag veta att riesling är en druva, jaha, nu vet ni hur kass jag är på viner). Mycket bra eftersom jag känner mig som en isbjörn i öknen när jag ska köpa vin till någon.

Kuriosa: I ett skyltfönster till en affär står två mycket storbystade kvinnor med smal midja. Jag gick förbi samtidigt som jag lotsade den andra bilen. Jag halvskriker i telefonen:
- Jäklar vilka stora rattar!
Varpå folk vänder sig om och tittar på mig.

Vi lyckades hämta ut nummerlappar och hitta till stället där vi skulle bo. Vi bodde hos några privatpersoner, 21 personer skulle vi vara i deras hus under natten. Alla i vårt gäng gick och lade sig strax efter 22 men några i ett annat rum med en lite jobbig dialekt snattrade ett bra tag. Tur att jag fått öronproppar av Lollo.

Vi gick upp tidigt och käkade en lyxig frukost. Det gick bussar till starten och jag, Jenny och Lena åkte tidigt. En och en halvtimme innan start var vi där. Då lyckades man få en bra position vid starten. Sån tur var träffade jag en kompis Uffe och hans fru Gunnel. De sa att jag måste testa skidorna innan loppet. Va måste man göra det??? När jag ringde Lollo som var vid målet garvade han åt mig.
Tur var det att jag testade skidorna eftersom det var varmare i snön än vad vi trott så jag fick hjälp att valla om. Dessutom strulade mina stavar. Men jag fick låna ett par av Uffe och Gunnel! Tur att dom var där. Starten gick och det var fruktansvärt trångt. Jag lade mig mellan spåren och gasade om några stycken. I första backen fick man sicksacka upp. Tyvärr visade det sig att vallningen inte lyckats helt, det blev mer och mer bakhalt och de sista backarna fick jag lov att sicksacka upp för, även de små. Inte kul alls. Hur som helst så kan jag berätta att man inte diagonalar så mycket på vasaloppet utan det är mest stakning. Om man ska åka 3mil kanske man ska träna på att staka mycket. Vissa kilometrar gick hur snabbt som helst. Min toppnotering var 1,17min/km på gpsen. Ashäftigt jag gillar nedförsbackar.
Jag åkte 2002 och hade då tiden 2.41. Mitt mål var att åka på under 2.30. Hur gick det då???

Jo jag åkte på 2.08.22 och var 317:e vilket jag är jättenöjd med. Speciellt eftersom Lollo dömde ut mina skidor innan start. Men det jag är allra mest imponerad av är att mina kompisar kämpade på i spåret. Jenny nådde inte riktigt sitt mål men hade nog gjort det om inte hennes skidor strulat. Lena åkte på 3.17 och Nattis slog sin syrra. Åsa tog sig runt på sin och Rogers 12årsdag och firade med en öl. Men den som gjort den största bedriften är Annelie hon kämpade hela 17km. Det tycker jag var fruktansvärt imponerande, nästa år åker hon hela, det är jag övertygad om!

Hem åkte 4 trötta tjejer i bilen, och klockan 2 på morgonen staplade jag in genom dörren och föll i säng.
Tyvärr vaknade jag idag med en fruktansvärd förkylning!

Kram J

Viva la France!

Liten rapport från snöfria Frankrike. Redan efter första passet fick man veta att jag levde. Framsida lår tyckte inte om de långa nedförsbackarna så redan efter första dagen kändes det som jag hade träben.
Andra passet var en riktig mardrömsbana. Det gick inte att ta sig igenom buskarna på ganska många ställen. Flera gånger tvingades man vända och försöka hitta ett bättre ställe.
Det är inte direkt snabblöpt här på en del ställen, har varit ute över 1.30 på 6km. Det säger väl en del, enligt gpsen hade jag sprungit 10,5km. Man får springa mycket runt!
I dag har vi sprungit ett fint långpass på förmiddagen det var jättefint och man kunde springa ganska obehindrat och undvika de gröna områdena.
Snart väntar det 6e passet nu börjar man lära sig den här terrängen. Det är underbart med semester! När vi tränat och kommer tillbaka till vår medeltidaborg är maten klar, helt underbart!
Kram J

Äntligen plogat

Jonas har äntligen fått sina snökedjor, så nu har han äntligen kunnat ploga hemma hos oss. Eftersom mycket av snön smälte förvandlades vår väg och parkering till en isbana. Utan snökejor har Jonas inte kunnat ploga. Över 2 veckor tog det att få några reservdelar som fattades. På den tiden hann vi få 3 dm snö som vi handskottade mycket av.
Fortsättningsvis hoppas jag att vi slipper handskotta parkeringen och vägen!