Tant

I förrgår sa Vidar till mig att jag klädde mig som en tant. Sen flinade han och Jonas satte nästan i halsen. Det är från idioter och barn man får höra sanningen... Kan säga att jag inte tog det positivt. Jonas säger att han inte sagt något men jag litar inte på honom. 
 
 
 
VI har lagt 24 ägg på ruvning och de ska kläckas runt den 14:e, vi hoppas att odjuren i hönshuset har dött och att de fan inte kommer tillbaka. 
 
 

Vårhelg

Var väldigt trött förra veckan, kändes hela tiden som jag låg minus i sovtimmar. I fredags efter jobbet lämnade vi barnen hos farmor och sedan åkte vi till Ryssbergsbacken för att springa lite natt orientering. Gemensam start med 3 slingor stod på programmet och det var tävling. Jag satt och gäspade i samlingslokalen innan start var så fruktansvärt trött. De sköt starten en kvart framåt pga olyckor på E4an. Sen kom vi i alla fall iväg. Sprang bra till första och sedan litade jag inte på mig själv och missade minst 1minut till andra. Slarvade på slutet och missade nog minst en minut till på första varvet. På andra varvet sa det helt plötsligt tjong när jag sprang in i en gren. Rev upp ett fult sår på höger underarm och blev helt groggy. Började läsa från kontroll 5 till 6 och hann springa en bit men tyckte inte det kändes rätt och så var det, jag var ju vid 4:an och skulle till 5:an så jag sprang 90 grader fel. Tappade 2min till där. Sista varvet gick bra men tyvärr blev jag 5:a och 2:33 efter. Armen tvättade och tejpade jag ihop. 
Lördagen spenderades hemma på gården. Jonas hämtade barnen medans jag min idiot ställde mig och bakade bullar och chokladbiskvi bottnar, det tog halva dagen... Sen spikade jag och barnen lite mer på komposten. Sedan satte jag barnen i vagnen och sprang 8km med dem, vilket kanske inte var helt optimalt eftersom de börjar bli ganska tunga så det var inte riktigt någon jogg som jag tänkt. En väldigt tung jogg men jag ville ju bara jogga ur kroppen från kvällen innan. Efter det (och som vanligt blev det ont om tid så det blev en megasnabb dusch och ombytning) så åkte vi till farfar Rolle och firade honom. Ja ni undrar kanske vad Jonas gjorde hela dagen, han spikade på taket till hönshuset/svinhuset. Det har han gjort nu de senaste 2 veckorna, varje dag, varje ledig minut ungefär och är man på taket så kan man inte ha barnen. Och ni som tycker jag låter bitter så är det så här att det är ALLTID något som MÅSTE göras i Jonas värld. Om ni visste vad jag längtar till alla Måsten är klara så att vi kan börja leva ett normalt liv som alla andra. Hur många åker och springer orientering och sedan när man kommer hem så staplar en ved och den andra är uppe och fixar uppe på ett tak tills klockan är dags för kvällsmat. Och så här är det jämt. 
När vi kom hem från Måsenstafetten igår så gick jag en sväng till sjön med grabbarna, vi letade paddor och grodor men såg inga. De var inte ledsna för det utan de kastade kottar i sjön och lekte i vattenpölarna vi hittade. När vi kom hem igen så hjälpte barnen mig att stapla två pallar ved och sedan fick de leka lite vid ån innan vi gick in och gjorde mat. 
Barnen och jag gick miniknat också på tävlingen och Eskil gick en kilometer själv. Vidar fick vänta lite men var inte ledsen för det och Eskil han skulle minsann gå själv. 
 
En av de bästa grejerna som hänt i helgen förutom att jag hunnit göra så mycket kul grejer med barnen är att min mamma och pappa har åkt och köpt en hängstol till mig (jag har ju betalat den själv). De kommer inte få in den här på Karlssons i Nyköping för de kommer lägga ner här, men däremot fanns den i Strängnäs för det mailade jag och kollade. Så i veckan här så mår jag min efterlängtade stol, bilder kommer sen!
 
 
 
 
 
 

Baboomba

Det är inte ofta man får uppleva både flyt i orienteringen och att kroppen svarar men igår hände det. Sprang Ärlaträffen en medeldistans och det var ganska stressigt innan start med att anmäla Vidar, lämna Eskil på barnpassning, byta om och hinna till start. Sen jäklar... det var mycket tallhed i början med lättlöpt och fin terräng men det gäller att hålla högt tempo och att orientera rätt. Det var inte många sekunder jag hade kunnat kapa på tiden. En liten "miss", när jag sprang lite snett mot en kontroll men redde upp det direkt. Kroppen kändes kanon och jag spurtade ordentligt mot mål. Samma spurttid som bästa H21:a, hur ofta händer det. Var så otroligt nöjd efteråt och dessutom vann jag. Bäst var nog ändå att Vidar var så nöjd att ha fått springa inskolning och sen gick han miniknat med Eskil så han var också jättenöjd. Vilken dag!!!


Bygga kompost med en perfektionist

Jag har önskat mig en egen kompost ganska länge och föreslog för Jonas att vi skulle köpa en på Biltema, den kostade ca 350 kr. Så att vi i alla fall kunde börja med något. Men tror ni på fullaste allvar att vi kan köpa en kompost, nej det kan man ju bygga själv för Jonas är sveriges svar på 100% bonde. Fast han skulle inte hjälpa till, jag fick bygga den själv sa han. Men du ska göra så här och sedan förklarade han hur jag skulle göra. Började med att gräva ur och lägga 4st plattor a 50*50cm. Sedan såga 4st hörnstolpar på 120cm. Fortsatte med att såga tjocka bräder som jag tror är något som han rivit i ladugården i 105 och 110cm långa bitar. Sen skulle jag spika ihop dem. Hann börja med att spika ihop en bräda med två hörnstolpar innan han kom dit och började övervaka arbetet och "komma med goda råd". Det slutade med att han satte fast en "topp planka" så att komposten inte skulle bli sned när jag fortsatte spika. Den blev inte riktigt klar för det fattas plankor (de används just nu till ställningar runt svinhuset (vi ska byta taket där). Men jävligt irriterad var jag och kände att han fan kunde göra det själv. Dessutom kökte jag några spikar för det var fan inte lätt att spika för plankorna var tjocka. På kvällen sen när vi hade gått in sa han "vad duktig du var på att spika", han kanske kände att han var tvungen att ge något beröm... 
Vi hann mer än vad bilden visar men jag orkade/hade ingen lust att ta något kort då. Framsidan ska vi göra så att man sätter i tunnare plankor som man kan ta bort om man behöver röra runt i jorden eller vill ta av jorden som ligger längst ner. 
 
 

Morgonpigga barn...

Vi har inga mörkläggningsgardiner, har inte haft det sen jag flyttade ihop med Jonas. Har ändå kunnat sova bra och jag tror det gör det lättare att sova när man behöver det. Vi har inte haft några problem med Vidar heller, han har sovit bra på mornarna både på vintern och på sommaren när det är ljusare. Vi verkar inte ha lika tur med Eskil, han har börjat vakna tidigare och tidigare och han är väldigt lättväckt. Han kan inte heller somna om, det kan Vidar och har alltid kunnat göra det. Så de senaste mornarna har han vaknat 5:30, 5:45 ungefär och det är inte så roligt. 
 
Något som är roligare är att jag fick tips om en kanonbra hemsida där man kunde beställa fina saker till barnen. Lantliv.se Lite bökigt att beställa för man fick maila henne, det fanns ingen webbshop men hon var jättetrevlig och grejerna kom snabbt. Killarna fick varsinn traktortröja och det är ju väldigt populärt här hemma. Traktorer eller bilar... Sedan köpte jag sängkläder för de var så fina, de får jag ta kort på senare. Köpte även en bakform, vi bakade en kaka i morse, klockan 7 stod den i ugnen för då hade vi redan käkat frukost och rört ihop ingredienserna. Får ta en bild på resultatet när jag vänder upp den. 
 
Jag får ta en bättre bild senare på traktortröjorna, den här är tagen på kvällen så det blev lite mörkt. 
 
 
 
 
Skitiga barn är glada barn... Melon och lera är ju kul att ha i ansiktet. 
 
Vidar och jag såg ett vårtecken igår, myror.
 
 
 
 

Kass fru eller otacksam make?

Ja ibland undrar jag... Igår fyllde Jonas år och redan i januari köpte jag hans födelsedagspresent. Nya fina kamouflagefärgade jaktkläder, dessutom vattentäta. Vidar och Eskil fick hjälpa till att slå in paketet i lördagskväll så att de kunde ge det på morgonen och de var superexalterade. Tror ni Jonas uppskattade presenten? Nej, knappast, han tyckte de prasslade. Du får skicka tillbaka dem sa han. Jag förklarade att jag köpt dem i januari men tror ni inte han kollade upp att det är 3 månaders öppet köp. Så nu ska jag försöka ta mig tid att skicka tillbaka dem och ta reda på hur jag måste göra. Dessutom slavade jag i köket och städade från 12-16 för att vi skulle få gäster som skulle fira honom. Behöver jag säga att jag var sur på kvällen. Jonas åkte på kalas med Vidar medans jag städade, bakade och tog Eskil. Sån tur var sov Eskil i 2 timmar så jag hann rätt mycket innan han vaknade. Men jag fick inte en sekund över till att t.ex läsa några sidor i en bok eller fixa med mina planteringar.
Vi åkte tidigigare till klubbens träning på morgonen för att hinna träna innan Vidar och Jonas skulle åka på kalas, sen skynda hem. Jonas hoppade in i duschen, jag bytte kläder på Vidar och fixade kaffe som Jonas kunde dricka i bilen, Eskil sov sån tur var. När de åkt upptäckte jag att Jonas droppat sina kläder han sprungit i innanför dörren, likaså hans orienteringsväska... Han räknar helt kallt med att jag ska plocka undan efter honom, vilket jag också gjorde, jag stoppade in kläderna i tvättmaskinen, tog upp skorna på tork, lade undan väskan osv. 
 
Så här är det varje gång Jonas fyller år, fan man är nervös ända tills han öppnat paketet och man oroar sig. Jag känner att det här är sista gången jag köper något till honom. Det känns så jävla trist när han är så jävla otacksam. Det var som pappa sa "varför tror du att vi alltid köper presentkort till honom när han fyller". 

Jävla brojävel

I tisdags började det snöa igen när jag var i Enköping och trots att min pappa kom in till kontoret och sa att jag skulle åka i god tid så blev det inte riktigt så. Jag åkte i tid enligt planen, klockan 16:30 från mina föräldrar, det skulle ta mellan 1:15-1:30 att åka dit där jag skulle springa natt cup. Det började ju bra, bilarna körde ändå runt hastighetsbegränsningen tills jag närmar mig hjulstabron. Pappa och jag hade pratat om att jag minsann råkat ut för broöppning minst 4 gånger på senare år. Han har jobbat i Nykvarn och då pendlade de varje dag och körde den vägen och råkade aldrig ut för broöppning. När jag närmar mig brojävlen så ser jag att det är kö och det blinkar. Jamenvisstfan fick jag broöppning och de stänger inte igen bron förrän båten passerat med en kilometer känns det som. Tio minuter tappade jag där och sedan körde bilarna supersakta. Så när jag kommer dit där natt cupen var så står alla på led redo att starta, jag hade då 2 min till godo. Fick byta om och lämna över barnen till barnvakterna Mona och Konny och sedan göra sig redo för att springa. Lite smått stressad, fick en ny starttid sån tur var och höll ihop det ganska bra förutom en kontroll när jag sprang till 10 före 9an, det var som ett bo med mycket kontroller på samma ställe. Är ändå nöjd med resten men det är ju svårt att veta hur fort det går när man springer själv. Dessutom fick jag en bubbla i kompassjävlen eftersom det alltid blir det när det är runt nollan eller kallare. Då kan man inte lita på den för den visar snett. Dessutom tog jag på mig tightsen först och strumporna över dragkedjorna som är längst ner på tightsen låg och skavde längst upp på hälsenorna så där har jag fina skavsår. 
Om inte detta är nog så har jag minsann får höra både från pappa och Jonas att jag ska åka tidigare nästa gång...

Mobilappen och jag är inte överrens

Så jag fick göra ett nytt inlägg för att få in bilderna. 
 
Hälften av mina odlingar.... 
 
 
Igår på lunchen åkte vi förbi traktorcentralen i Enköping... ja vilka vill inte titta på traktorer på lunchen...
 
Men jäklar vilken stor traktor som stod där. Vidar och Eskill var inte med men det hade de säkert velat vara. 
 
 
 
 

Söndagstur

Söndagsmorgonen spenderades bland krukor och plantor. Skolade om de som var tillräckligt stora. Det är trångt i våra fönster men sån tur var klagar inte Jonas. 



Efter lunch åkte hela familjen på en liten tripp till Ekerö och köpte ett fönster på 1,8*1,9 meter. Det ska sitta på gaveln i ladan i min ateljé. Det transporterade vi på släpkärra hem. När vi kom hem käkade vi sedan åkte jag och barnen till mormor och morfar eftersom jag är och jobbar i Enköping idag och imorgon. Blev nästan 6h i bilen igår.



Äntligen växthus!

Det är ett mirakel, för ja det är det. Om ni visste vad jag längtat efter ett eget växthus och ja man kan ju tycka varför har du bara inte köpt ett. Problemet är att jag vill ha ett stort växthus och de är "ganska" dyra. Jag har varit på väg att köpa något litet bara för att ha så länge men Jonas mamma har 4st växthus och hon sa att det lika bra är att skaffa ett ordenligt. Så jag har tittat på ett på 23-25 kvadrat sen är det så att allt måste vara snyggt också i alla fall om min man får välja och även jag fast i det här fallet så hade jag kunnat ha ett tunnelväxthus i plast så länge bara jag kunde odla någonstans. Nu blir det i alla fall ett ordenligt på mur på 23 kvadrat. Efter mycket om och men så blev det ett willabgarden, vi tittade även på classicum men de var inte så trevliga att ha att göra med. Vi har köpt det olackat för det var fruktansvärt dyrt att få det lackat, runt 28000 kr, vi ska försöka göra det själva. Sen har vi fått tegelstenar av några kompisar som sålt sitt hus och som i sin tur fått tegelstenarna av någon annan. Huset kommer vecka 15 men jag tror tyvärr inte att vi kommer sätta upp det på en gång. Vi måste först göra grunden och Jonas vill inte stressa med detta, vi håller även på med ladan. Vi ska plocka ut allt som står i ladugårdsdelen, bila upp all betong och sedan gjuta nytt golv därinne. Då kan vi göra ett förråd (så att vi kan plocka ut allt från magasinet) och sedan ska det även bli verkstad och förvaring av diverse gissar jag. I sommar tror jag att vi ska göra golvet på skullen. Men vi hade tänkt att hyra en grävare när vi gräver ut det som är i ladugården och då också gräva för växthuset. Vi får se när det blir, jag är i alla fall lycklig att vi beställt växthuset.  
 
Så här kommer det se ut, sen får vi se exakt vilken färg det blir när vi lackar det men jag vill ha det i vinröd. 
 
Min sådd växer, här ser ni grönkål och broccoli. 
 
 
 
 

Träningsläger i Italien 2017

Vi har varit på träningsläger i Italien förra veckan, den här texten skrev jag till hällens hemsida. Barnen var hos mormor och morfar.

I år var vi 24 stycken förhoppningsfulla orienterare som åkte ner till Italien för att få teknikträning och lite värme. En del av oss passade på att ta ett tidigare flyg på söndagsmorgonen för att få några timmar i Rom. Tyvärr fick Zeijlons besök i sin bil som de parkerat i Rom och alla deras väskor blev snodda av tjuvaktiga italienare. De fick spendera tid både på polisstationen och byta hyrbil eftersom tjuvarna slagit in en ruta för att komma åt sakerna.

Det tog minst 6h att köra till Vieste som ligger på ”klacken” av Italien. Man brukar säga att alla vägar bär till Rom men det fanns även flera vägar till Vieste. Motorvägarna var bra men de små kringelikrokvägarna som vi blev bekanta med under lägret var mindre bra men vi fick fantastiska naturupplevelser. Vi bodde på Baia degli Aranci i Vieste, en liten stad vid havet, i lägenheter med matlagningsmöjligheter. Det är inte riktigt säsong i Italien och de ville inte slösa med värmen innan vi kom så jag gissar att de satte på den precis innan vi kom. Två till 5 personer var vi i lägenheterna och första natten fick MK och Janne dela säng med ett täcke. Sedan stuvade vi om så att de kunde sova i varsin säng och fick ett eget täcke var. Vi anlände ganska sent på kvällen och stupade i säng. Nästa morgon var det dags för frukost och ihop låning av kläder, skor och kompasser till familjen Zeijlon. Vi fick också höra av Janne att ”Vi höll på att köra på en häst. Det såg ut som en nordsvensk eller en arabtyp.”

Dagens första pass var uppe vid Foresta Umbra på nästan 800m höjd och det var en väldigt fin slingrig väg upp till träningen. På grund av det som hände Zeijlons så vågade vi knappt lämna bilarna obevakade resten av veckan. När vi startade nere vid byn var det flera plusgrader men uppe i berget var det bara 2 grader så det var bara att pälsa på sig lite när man skulle springa. Jag fick sätta ut och banan var bara 5km men det tog sin tid. Första kontrollen var en punkthöjd bredvid ett brunt kryss och vad det bruna krysset var visste vi inte. Det kom jag inte på förrän efter 5 kontrollen, det är som en tydlig (ibland i alla fall) platå ungefär som vi skulle ha ritat en kolbotten. Under första passet lärde jag mig att stigarna ibland var nästan osynliga så de skulle man absolut inte läsa på och att man fick vara väldigt noggrann med orienteringen. Inplockningen gjorde de som gick ut sist. Det blev kort vila innan nästa pass och vi stannade kvar uppe vid Foresta Umbra och åt egen medhavd lunch. Vi förflyttade oss bara några kilometer men terrängen där var mer detaljerad och det var lätt att tappa bort sig om man inte höll koll på vart man var hela tiden. Det var både stora gropar och höjder, stenhöjder, kor med bjällror, rävar och vildsvin. Jag blev ganska förvånad när det helt plötsligt mitt i skogen klonkade till i en kos bjällra när den sprang iväg. Nio kilometer var banan med SI enheter på en del kontroller och det tog sin lilla tid. Klockan var mycket när vi kom tillbaka första kvällen men glada över att vi fått två fina pass.

Middagen intogs vid en restaurang vid havet som vi fick möjlighet att både äta frukost på och äta middag om vi ville. Vi lärde oss snabbt att Italienare äter först en tallrik med pasta, sen en tallrik med t.ex. kyckling och sallad sen får man en frukt till efterrätt. Så såg middagen ut varje dag.

Dag två blev en ren sprintdag och vilken dag, helt otroligt fint väder och varmt. Vi åkte i samlad trupp till Itschitella, det såg inte så långt ut men tog sin lilla tid pga de fina slingervägarna och de var inte heller så breda eller underhållna. Första passet var en sprint i två delar, 2,2 + 2,2 km. När jag tittade på gpsen efter passet så hade jag sprungit nästan 7km så det var en del omvägar. Mycket upp och ner, fina stentrappor, gränder, en del smala och mycket vägvalsmöjligheter. Förutom att Italienarna kör som de gör så har de även inte koll på sina hundar utan de strövar omkring fritt i städerna, en del är även vilda. Det var inte bara jag som blev jagad av hundar. Fantastisk utsikt var det från staden som låg uppe på en kulle och när vi skulle plocka in så var det en tant som bevakade en av snitzlarna som Camilla skulle plocka in och hon fick knappt ta med sig den hem. Tyvärr blev vi även av med någon enhet, vad nu den som tog den skulle ha den till.

Vi åkte en kort bit till en stad som heter Rodi som låg längre ner mot havet. Sån tur var hann vi handla på ett café innan det stängde för siesta. Runt 13:30-14 stängde alla affärer för att sedan öppna igen vid 17-17:30. Andra passet var en vanlig sprint och med vanlig så menar jag längden för det var fortfarande mycket vägval och gränder, trappor osv. Vi lärde tyvärr att en del italienare är tjuvaktiga under resan, några enheter fattigare och det kunde ha blivit fler om inte Maria Z varit med. Under det här passet hade hon satt ut kontroller och när vi sprang gick hon runt och hittade en gubbe som stod med en skärm och en enhet i handen. Han försökte dra isär enheten så hon gick fram till honom och tog tillbaka grejerna. Två kvarter bort från där den skulle suttit var han så hon gick tillbaka med den och bevakade den under resten av passet. Gubben kom förbi igen men vågade inte röra den. När hon tog in den förföljde han henne ända till målet men väl där gick han vidare. Det blev sent hem även den här kvällen.

Tredje dagen och onsdag så åkte vi iväg upp till Foresta Umbra och fortsatte någon mil till. TC var ett av de mysigaste ställena vi haft men terrängen den var inte någon drömterräng precis. Larsson kom fram till att han inte visste att det fanns så många olika taggväxter. Sönderrivna blev nog de flesta på det passet. Roligast var att Matilda och Frida tyckte det var så roligt att de körde hela banan. Vi kom i alla fall fram till att man inte skulle ha någon nybörjarkurs på den kartan.

Vi åkte vidare till en stad som låg på ett stort berg, Monte Sant Angello. Vilken utsikt det var, helt otroligt vackert och svårt att åka bil till samlingsplatsen för det var enkelriktat och trångt. Vi lärde oss att italienarna börjar servera glass i mars men ibland kan vissa även få glass i februari. Träningen kallade maraton sprint, det var en träning vi fått av italienarna. Ja det var det verkligen, 7km och diamanter (man kommer tillbaka till samma kontroll flera gånger) och slingor, ja det var verkligen svårt att hålla reda på vart man skulle hela tiden samt att det var trappor och gränder och trångt. Det var en ganska lång väg hem från träningen men helt otroliga vyer över berg och hav. After run blev det varje kväll, vi hade sån tur att ”någon fyllde år varje dag på lägret”.

Lägermästerskap stod på schemat på lördagen och det fanns kort, mellan och långbana. Den längsta var nästan 6 km. Även denna dag var det sol och underbart varmt väder. Startlistan var lottad och alla var laddade. Jag tycker detta passet var det finaste, ungefär som pass nummer två med både stora gropar och stenhöjder men ändå lite snällare i kuperingen. Med så många pass i bakfickan så är man rätt trött i huvudet och då kan det bli en del klantiga misstag. Banan gick i kors och jag lyckades ta 11 före 10 så där blev det några minuter extra. Alla kom i alla fall tillbaka som de skulle och vi hjälptes åt att plocka in innan resan mot Rom började.

Sista natten spenderades i närheten av flygplatsen, vi hade bokat lite olika hotell och vi fick leta på 3 olika innan vi hittade någonstans att bo. Jag försökte beställa två dubbelrum och blev så förvånad när det var så billigt för 4 personer. Ja det blev ett 4 bäddsrum men det gick bra ändå. Upp tidigt nästa morgon och avfärd mot flygplatsen. Alla verkar väldigt nöjda med lägret och Zeijlons kom hem, de fixade tillfälliga pass i Rom på torsdagen. Klockan 11 landade vi i Sverige igen, hem till kyla och snö. Tyvärr kan jag inte lägga in några kartor eftersom vi lovat att inte göra det pga att de ska ha tävlingar på dem i mars. Tack alla inblandade för ett kanonfint läger!

 

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Bananas....

Mamman har gått bananas på att odla. Tror visst att vi har obegränsat med växthusresurser men det har vi ju inte så fråga är vart alla plantor ska ta vägen när de blir stora... Det här är bara några av plantorna. 
 
ra 
 
 
Jag har länge önskat mig ett växthus och det går segt men nu är nog Jonas inställd på att köpa ett i alla fall. Nu är det nära men jag vågar inte tro förrän vi har beställt det. Vi väljer mellan ett willabgarden eller ett Classicum men det är fan inte lätt och de är inte lätta att ha att göra med heller. Classicum mailade jag om en fråga och innan jag fick svar på den frågan så hade det gått 1 vecka. Sen fick jag en offert med ett 10000kr högre pris än 2016 års prislista. Ytterligare 1 vecka gick innan jag fick svar på varför det gått upp så mycket. Men jag kan få till det billigar priset om jag beställer innan den 24:e februari men då är det inte härdat glas. Willab hade 10% på det växthuset jag vill ha stod det på deras hemsida och kampanjen skulle räcka tom den 28:e februari. Idag när jag tittade var det inte längre 10% på det växthuset. Jag har mailat och frågat och gissa jag har inte fått något svar än. Vet inte om någon av de här företagen är intresserade av att verkligen sälja växthus. Och jag kan säga att det är växthus på runt 25 kvadrat så det är inte så billiga saker vi pratar om. Vi får ser hur det går men det är tråkigt när de inte verkar så intresserade. Fortsättning följer för hoppningsvis. 
 
 

Vidar 4 år

Igår fyllde Vidar 4 år, vad tiden går fort det är helt sjukt. Han har längtat länge efter sin födelsedag och vilken dag det blev. Han fick paket i sängen av oss och sedan förberedde vi inför kalaset. 10 barn med syskon och föräldrar dök upp. De fick gå miniknat och plocka godis vid varje kontroll, vi grillade korv och marshmellows. Sedan gick vi in och barnen lekte och åt tårta. När barnen åkt hem kom några släktingar och firade. Eskil sover inte på dan han hade inte tid så kl 18:30 stupade han i säng. Vidar var väldigt nöjd med dagen, tack alla som kom. Och ni sov var sjuka är hjärtligt välkomna en annan gång ❤ 




Idag åkte jag iväg och sprang långpass med Anna S och swimrun Nina samt hennes man. 30 km var planen och jag fick verkligen jobba mentalt, var rätt sliten när vi sprungit klart 2 timmar och 51minuter. Tog ingen egen bild, orkade inte. Men Eskil och Vidar lekte med kikarna i morse. Vidar fick en i present. Självklart fick jag inte vila när jag kom hem, hjälpte Jonas trava upp plankor på torkning. 




Konferens

Två dagar har spenderats på aronsborg i Bålsta, utbildningsteamet på jobbet har haft konferens. Två intensiva men roliga dagar gäller att passa på och prata av sig när man träffar folk. 


På lördag fyller Vidar 4 år, helt sjukt vad fort tiden går. Har två fullspäckade dagar och kvällar så tur att mamma bakade med Vidar idag när barnen var hos henne. Tårta får jag göra fredag natt tror jag. 


Nyköping winterrun

Vilka nätter jag har haft de sista 5 nätterna. Först var Vidar dålig en natt med hög feber och sedan Eskil. Den senare har vaknat och väckt mig, varit ledsen och inte somnat så lätt. Har velat bli buren och inte alls varit på humör. Nu somnade han tidigt rida och jag hoppas jag får ta igen mig inatt. 

I söndags sprang jag Nyköping winterrun eller winter trail run.  10km på Sörmlandsleden och dessutom sprang vi på vår mark. En backe var uppkallad efter oss "Engströms mördarbacke". Det är svårt att veta hur fort man ska springa för att orka hålla samma tempo men jag är supernöjd med mitt lopp. Gjorde mitt eget lopp och blev själv nästan direkt. Kom faktiskt 2a totalt efter Hector Haines. Ska kolla den exakta tiden senare men runt 52.25. Känns som jag blivit bättre på att veta vad kroppen pallar nu när jag blivit äldre och mer rutinerad.



RSS 2.0