Glögglunken

Vi hade inte tänkt springa glögglunken men när Jenny D hörde av sig till mig och frågade om jag kunde gå en bana med henne så ändrade vi oss. Glögglunken är en klubbtävling där de längre klassernas karta har på något sätt blivit manipulerad, i går hade de en hel A4 med text som de skulle försöka få hjälpa av och hitta kontrollerna. Jenny och jag tog en vanlig bana på 4,1km. Jag tog Vidar på ryggen i väskan och sedan traskade vi. Det tog nästan 85min men jag fick inte ont så det var bra. Trött var jag ändå sen på eftermiddagen.
 
 

Galen tjädertupp

Igår tog jag mig en löptur på egen hand på Sörmlandsleden. När jag var på väg tillbaka ca 2km hemifrån så kommer helt plötsligt något flygande ifrån vänster. 10m från mig landar en stor tjädertupp. Dessutom kör den ut skärtfjädrarna i en stor båge och låter konstigt. Den såg tydligen mig som ett hot, ja med min mage så representerar jag ju pondus...
Hur som helst gick den närmre, 5m var den som närmast. Jag funderade ett tag på vad jag skulle göra. Inte försöka skrämma den, inte försöka springa därifrån för jag ville inte att den skulle flyga på mig bakifrån. Försökte ringa Jonas men han svarade inte (som vanligt) så jag ringde pappa och han visste inte heller vad jag skulle göra. Försök ta dig därifrån, ja jag backade sakta och efter några steg vände jag mig om och fortsatte gå. Sån tur var stannade tjädern och sedan sprang jag. Tyvärr sprang jag nog lite för fort för jag fick lite ont efter det så den sista kilometern fick jag gå. Sedan tappade jag upp ett bad för jag frös in i benmärgen.
Det enda som känns surt är att jag hade den dåliga mobilen med mig som inte tar så bra kort :-(
 
 

Mamman har tydligen inte varit snäll i år

Igår var det julafton. Under vår gran här hemma låg det ungefär 10-15 paket. Vidar fick de mesta paketen och Jonas fick 3. Mamman fick ett... från julklapps lotteriet. Vidar gav pappa ett paket men mamma fick inget. Det är som vanligt, jag måste ha varit väldigt elak i år. Konstigt för det är jag som köpt 95% av alla paket i vår familj.
När vi gjorde vår julaftonsrundtur i bygden fick Jonas och jag platta paket tillsammans och en bäddmadrass till vår gästsäng, vilket var mycket bra för jag tycker den är för hård att sova på.
 
Vidar ville inte gå och lägga sig igår kväll när vi kom hem klockan 22 utan han ville leka med alla sina grejer. Det fick han inte utan det fick vänta tills idag. Hur ska vi få honom utomhus? Han fick en häftig tub som man åker på snö med men det är ju ingen snö än tyvärr. Jonas försöker säga att jag inte får åka utan att han och Vidar ska åka... ja vi får väll se. Jag tog massor av bilder med finkameran men har inte laddat in dem än.
 
 
 
 
 
Den här stolen gjorde Jonas klart till traktorn så att Vidar har en riktig stol att sitta i. Innan satt han i den första bilbarnsstolen vi hade men den är för liten. 
 
 
Annars känner jag mig att mitt nyårslöfte måste bli att säga ifrån och att säga nej. Folk tar för givet att jag ska fixa grejer till dem och kommer hit med en massa saker som ska fixas eller sys från start. Jag gör gärna saker åt andra men problemet är att allt läggs på hög. På soffan uppe i hallen ligger hur mycket grejer som helst som jag vill göra men de blir bortprioriterade av saker som andra tycker att jag ska göra åt dem. Jag hinner inte med allt som måste göras och absolut inte de som jag vill göra. Det som jag blir ledsen på är när man inte ens frågar utan bara tar för givet att jag ställer upp. Är min tid inte lika värdefull som andras? Jag har mina semesterdagar nu över jul och nyår sedan kommer jag börja jobba heltid och förra gången jag var gravid kunde jag knappt göra något i slutet av graviditeten eftersom jag fick Karpaltunnel och hade så fruktansvärt ont i händerna. Sy och pyssla kunde jag glömma. Känner mig ganska bortprioriterad i huvud taget just nu.