jajisses

Det har varit minst sagt intensivt och jag har varit nära gränsen känns det som. I måndags och tisdags var jag och barnen i Enköping. Jag jobbade som vanligt men i måndags körde vi ett crossfit pass med jobbet så kul vad jag saknar det. 

Vidar och Eskil fick bada i mormor och morfars pool och de hade skaffat nya badleksaker, de var populära

I torsdags natt och fredag morgon sydde jag lite i panik... vi skulle på 30 årsfest med Disney tema. Ville vara Tingeling men hade inga vingar och hon är blond så Jasmine fick bli bra. Jonas var först inte ett dugg intresserad av att klä ut sig men jag sydde en lila väst till honom och kläder till mig sen blev han jäkligt engagerad. Han fick vara Aladdin då gick vi som ett par. Eskil hade Blixten kläder och Vidar var riddare. 

Jobbade hela dagen, jobbade de sista timmarna i bilen på väg till Eskilstuna weekend orientering. Packade ihop när vi precis var framme. Gick miniknat med grabbarna, tog dem till barnpassningen för Jonas startade 15 min före mig. Sprang till start försökte ladda och iväg... Loppet var hyfsat kändes ibland som att det var väldigt långt till kontrollerna mer som man sprang på 1:15000 del än 1:10000 gjorde 1,5min på 3:e sista men framför allt var jag så seg. Fick kämpa varenda meter och var inte snabb för fem öre. Var 2,5 min efter. Lördagen gick lite bättre inte lika seg men långsam och ingen speed. Blev ifatt sprungen med 2 min när det var ca 1,5 km kvar men jag sprang lika fort eller sakta som henne. Blev ca 2,5 efter igen. Om jag tänker efter så har jag inte tränat som jag velat, stressat som bara den på sistone, haft det tufft hemma, ställt upp och hjälpt folk vilket gjort att min träning blivit lidande. Det är i alla fall inte roligt när man känner sig så här. Just ja i fredags slog Jonas i vaden så direkt när jag kom i mål tog jag med mig Vidar till starten och sprang inskolning. Gjorde likadant igår, lämnade mina saker, tog Vidars pinne, anmälde honom, hämtade på barnpassningen och sprang till start med honom. Men han tycker det är aå roligt så det är helt klart värt att stressa för att han ska hinna springa.

30 års festen var kul alla var utklädda och vi fick mycket komplimanger för våra utstyrslar. Vilken lyckad kväll barnen hade så roligt vi fick pricka Olofs näsa, frågesport, god mat och mycket annat.