jajisses

Idag var äntligen dagen när vi skulle åka på Paltorpshage med familjen Kantarp. Vidar har längtat länge ända sen jag vann inträde för hela familjen dit.

 

Det började bra och barnen lekte och hade superkul. Helt plötsligt kommer Vidar gråtandes, han hade ramlat av en gunga och hamnat på armbågen. Han kunde böja på den men det gjorde fruktansvärt ont och den började svullna konstigt så jag bestämde snabbt att vi åker in för säkerhetsskull. Jag bar Vidar till bilen, ca 500 meter för jag kände direkt att det här inte var bra. Jonas fick stanna med Eskil och familjen Kantarp för varför ska vi båda sitta på akuten och Eskil skulle ju inte tycka det var så kul. Det som var värst tyckte Vidar var att åka ifrån Palstorpshage han ville stanna kvar och leka och grät för att vi skulle åka till sjukhuset. Han sa också att han inte ville att de skulle skära i honom. Vi fick direkt komma in på ett rum och blev snabbt uppskickade till röntgen. Sen tog det ett tag innan vi fick något svar på vad som var fel och tyvärr så var det inte så bra. En benbit har gått av så de måste operera och när vi var där hade det gått 4 timmar sen han åt sist och det måste vara minst 6. Vi kunde inte heller vänta 2h för då fanns det inte tid för operation så vi fick åka hem och ska tillbaka i morgonbitti. Så förhoppningsvis blir han opererad i morgon förmiddag. 

Han har haft sån fruktansvärd otur men han har varit så duktig. De var imponerade av honom, han sa nu gör det ont, var försiktig, ta inte där och förstod att de måste gipsa osv. Däremot har jag inte sagt att de kommer skära i honom... de kommer söva ner honom i morgon och det känns jobbigt för mig men jag intalar mig att allt kommer gå bra.