Spontant...

Igår kväll klockan 20:45 fick jag ett medelande på messenger av en kompis. Hon undrade om vi ville springa 21 eller 42 km trainrunning lopp i morgon i Kolmården. Ja vad svarar man på det, de flesta hade nog sagt NEJ. Men nu är ju vi inte som vanliga människor så ja för fan det gör vi blev snarare vårat svar. Jag hade skottat grus i ladan hela eftermiddagen och hade precis tänkt köra ett pass på crosstrainern men struntade i det. Bestämde mig för att jag satsade på 21km det fick absolut räcka. Jonas är ju lite hårdare så han ville springa en marathon. Kanske ska tilläggas att det är trail så det är på stigar och vägar i Kolmårdsskogarna. Vi lyckades få barnvakt, Rolle och Inger. De var i Näverkvarn på konsert men kunde ställa upp. Vi lämnade av dem i Stigtomta klockan 7:45 eftersom Jonas start var 9 och min 10. Det är ju svårt att veta hur hårt man kan springa när man nästan aldrig springer de distanserna så jag chansade lite och försökte ligga på gränsen. Kändes riktigt bra i början och hängde med en dam som ofta springer trailrunninglopp men efter 4km kom en rätt sugande uppförsbacke på väg så jag tappade lite. Efter ca 7km så kom man in på stig och sprang 8km runt en sjö och där plockade jag några sekunder men sedan kom vi ut på vägen tillbaka och då blev jag fruktansvärt seg och blev omsprungen av några killar och orkade inte hänga på. Jag fick verkligen jobba mentalt och slita som det kändes. Löpsteget kändes inget vidare men jag räknade ner kilometerna. När det var ca 2km kvar trampade jag lite snett och tejpen på vänster fot gick av men jag sprang vidare. Kom in som en glad tvåa, 1.37.37 blev tiden, tror hon vann på 1.33.41, så nästan 4 min efter och det tappade jag definitivt på att jag blev så sliten på slutet. Men ca 4h grusskottande dagen innan satte sina spår i baksida lår. Kul var det i alla fall. Jonas då... ja han sprang riktigt bra i början men sedan på slutet väggade han totalt och fick gå ca 2km, dessutom såg han inte en markering och gick fel och tappade en 4min på det. Han blev 10a på 3.41.05, jag har aldrig sett honom så sliten förut. Men han var glad att han tog sig runt. 
 
 
 
 
 
Igår förmiddag var vi som en vanlig familj som hade semester, i alla fall några timmar på förmiddagen. Vi åkte till badhuset och badade. Vi simmade i 30 min var också. Sen ville inte Jonas vara kvar längre så vi åkte hem och jag skottade grus i ladan och Jonas gjorde något eljobb, tror det var något till solpanelerna som ska upp på ladan. 

Kommentarer:

1 Monika p:

👍😊

Kommentera här: