jajisses

Det är inte ofta man får uppleva både flyt i orienteringen och att kroppen svarar men igår hände det. Sprang Ärlaträffen en medeldistans och det var ganska stressigt innan start med att anmäla Vidar, lämna Eskil på barnpassning, byta om och hinna till start. Sen jäklar... det var mycket tallhed i början med lättlöpt och fin terräng men det gäller att hålla högt tempo och att orientera rätt. Det var inte många sekunder jag hade kunnat kapa på tiden. En liten "miss", när jag sprang lite snett mot en kontroll men redde upp det direkt. Kroppen kändes kanon och jag spurtade ordentligt mot mål. Samma spurttid som bästa H21:a, hur ofta händer det. Var så otroligt nöjd efteråt och dessutom vann jag. Bäst var nog ändå att Vidar var så nöjd att ha fått springa inskolning och sen gick han miniknat med Eskil så han var också jättenöjd. Vilken dag!!!